Kvinnorna i Kashmir

I veckan som gått firade jag Diwali, den viktigaste högtiden i den hinduistiska kalendern, hos min väninna Rooshane i Johannesburg.

Vi tittade på Bollywoodfilmer och en gäst berättade att de vackraste kvinnorna i världen kommer från Kashmir, från de otillgängliga trakterna i nordvästra Indien vid Himalayas fot. En konfliktzon som i stort sett är stängd, eller isolerad, från omvärlden. Kvinnorna har rosenfärgad hy.

Det skulle kunna vara en myt. Eller en önskedröm. Det finns många liknande exempel, både i nutid och i det förgågna: Fylliga fäbodjäntor i avlägsna skogar, fotomodeller i gudsförgätna flyktingläger i Sudan och, där varken land eller kvinnor finns, sköna sjöjungfruar som simmar under havsytan.   

Det skulle också kunna vara alldeles sant. Skådespelerskorna i Bollywoodfilmerna är i alla fall sanslöst vackra.

Men nu tillbaka till Diwalis kärna, firandet av guden Rama. Han var prins, modig, klok och plikttrogen. Hans hustru hette Sita. Politiska intriger och klassisk maktkamp tvingade dem att gå i exil.

Sedan inträffade ännu en tragedi när Sita kidnappades av demonkungen Ravana. Först efter 14 år återställdes ordningen. Rama kom tillbaka från landsflykten, blev kung och återförenades med sin Sita.

Om Sita kan man för övrigt läsa att hon var vacker, generös och helgonlik. Kanske kom hon från Kashmir.   

Rama och Sita. Notera hennes rosenfärgade hy.