Snälla Hifikepunye Pohamba, bara gör det

Jag är hyperkänslig när det gäller Namibia och det gör mig ögonblickligt bedrövad att vandra i Windhoek eller annorstädes i landet. Mellan åren 1904 och 1908 ägde 1900-talets första folkmord rum här. Den tyska armén hade fått order om att skjuta tills varje person, män, kvinnor och barn, stupat. Det var en brutal och effektiv slakt, ett slags uppvärmning för nazisternas förintelse.
80 procent av hererofolket utrotades, och de som inte genast avrättades fördes till koncentrationsläger och märktes med bokstäverna ”GF”, ”Gefangene Hereros”. Andra mindre folkgrupper utplånades helt och därtill sköts en tredjedel av det fredliga bergdamarafolket eftersom tyskarna hade svårt att skilja dem från herero.
Ändå är det som en stor del av världen låtsas som om det aldrig har hänt. Jag hade inte hört talas om folkmordet tills jag en dag på 1990-talet besökte nationalarkivet i Windhoek och hittade gamla mardrömslika fotografier i osorterade skolådor.
Tyskland vill inte erkänna dödandet det som ett folkmord och har således inte heller betalat ut kompensation till offrens efterlevande, inte ens i symbolisk storleksordning.

Igår läste jag en notis på DN:s resesida. Den handlar om turerna kring ett namnbyte på namibisk stad: från Lüderitz till !Nami#nüs.
Namnet innehåller två klickljud (! och #) och mellan raderna i notisen tycker jag mig ana att journalisten tycker att det hela är smådråpligt. Typ att det skulle ju bli jättekrångligt för de europeiska turisterna.

De som inte sköts direkt tvingades ut i öknen där de svalt ihjäl. 

Vykortet av tyska soldater som packar skallar för transport till Freiburg.

En namakvinnas huvud används i rasbiologisk forskning.

Jag vet inte varför notisen i DN ser ut som den gör och jag fattar att en notis inte kan vara hur lång som helst. Fast bara en mening där man nämner orsaken, det tyska folkmordet?
I andra medier har istället Crispin Clay, som leder de lokala "vita" protesterna mot namnet !Nami#nüs, fått spaltutrymme.
- Det är inte bra för turismen, menar han och förutser att det kommer att skada stadens internationella rykte.
Kan man få be om litet perspektiv? Kan man få be om ett uns medmänsklighet? Borde det inte vara en självklarhet att namibierna ska få välja sina egna ortsnamn? Namn som inte hyllar den tyska slakten.
Snälla Namibia, allra vänligaste president Hifikepunye Pohamba, bara gör det. För jag orkar inte med den post-koloniala uppblåstheten/förljugenheten och alla dessa europeiska ättlingar som beter som om det fortfarande var 1895. 

Här hittar du DN-notisen i sin korta helhet.
Här är en krönika som jag har skrivit om folkmordet (och aha-upplevelser).