Henriettas eviga liv

För någon månad sedan snubblade jag över en ny bok: The Immortal Life of Henrietta Lacks av Rebbecca Skloot. Det är en märkvärdig historia, minst sagt. Lacks celler är nämligen de första mänskliga från vilka en permanent cellinje skapats. Annorlunda uttryckt är Henrietta Lacks celler odödliga.

   Det uppdagades av en slump när en kirurg i hemstaden Baltimore tog ett prov på Lacks strax innan hon dog i livmoderscancer 1951. Hon var då 31 år gammal och hade fem barn.

   Så gick Henrietta Lacks ur tiden, men hennes celler (sk HeLa-celler) levde vidare och såldes, förpackades och skeppades i triljontal till labb runt om i världen. De fanns med på den första rymdfärden och har bistått forskare i viktiga medicinska framgångar som poliovaccinet och cellgiftet.  

   Allt detta utan att Lacks familj hade vetskap. Barnen växte upp i fattigdom, utan sjukförsäkringar. Kvinnan Henrietta Lacks har också föblivit okänd. Det finns miljontals sidor på internet om HeLa-cellerna, men hennes namn nämns bara undantagsvis (och då ofta felaktigt som ”Helen Lane”).

   Nu finns det alltså äntligen en biografi över Henrietta Lacks och jag drar mitt lilla strå till stacken med ett fotografi, ett av få som finns bevarade av henne. (Jag har även skrivit om hennes odödlighet i tidningen Chef & Ledarskap.)  

Henrietta Lacks dog i cancer 1951, men hennes celler levde vidare.