Linjerna i "De dödas bok" och andra underverk

I Saqqara, egyptiska vintern 2018.

Jag har varit i Egypten två gånger, år 2006 och 2018. Den första gången stod jag vid Giza pyramiderna i Kairo i solhatt och med tappad haka. Den äldsta av de tre pyramiderna, Khufus pyramid från omkring år 2550 fKr, är byggd av 2,3 miljoner stenblock - som i genomsnitt väger 2,5 ton styck. Stenarna är så perfekt huggna och staplade på varandra att man inte ens kan få in ett pappersark mellan blocken.
Har man sett det här har man sett allt, tänkte jag. Men så vällde liksom det antika Egypten över mig och jag insåg att det är inte bara de jättelika pyramiderna, templen och statyerna som är underverk; det är allt, in i minsta detalj. Vid mitt sista besök spenderade jag två dagar på Egyptian Museum i Kairo. Jag kunde inte komma över teckningarna på papyrus i De dödas bok (Book Of the Dead, ca 1550 fKr). Skuggningen på höftskynkena är gjord med hjälp av parallella linjer. Det är bara någon millimeter mellan linjerna, som är väldigt tunna. Inte ett darr, spikrakt, trots att papyrus inte är det lättaste underlaget. För mig är det lika storartat och oförklarligt som pyramiderna.

Bild ur De dödas bok.

 Som skribent har jag alltid varit intresserad av vad som driver oss människor och att förstå varför vi handlar på ett eller annat sätt. Det är möjligtvis därför som jag har fått Egypten på hjärnan; det vill säga just därför att det är så svårt att hitta vettiga förklaringsmodeller (och gissningsvis är det också därför som fantasifulla teorier som att aliens byggde pyramiderna fortfarande existerar).
Coronaviruset och stängningen av Sydafrika har gett mig en chans att ta reda på mer. Jag har precis avslutat en introduktionskurs i Egyptologi med University of Pennsylvania. Det gör mig inte till en expert, långt ifrån, men tankebanorna känns lite klarare. Jag tänkte att det här skulle kunna bli ett tema för bloggen ett tag framöver, alltså möten med människor och gudar, med det förklarliga - och det än så länge oförklarliga.