Zulusystrar: Vänskap i kuvert

 

Min son Nils, en av de få zulubrorsor i Johannesburg som kan läsa på svenska. 

Ebba från Hörnefors och Phumeza från Johannesburg är motvilliga brevvänner. Det är deras uber-entusiastiska lärare Daniel och Miss Mdluli som drar igång projektet. De peppar och pratar om vikten av att vidga sin vyer och att skriva för eftervärlden, men eleverna är skeptiska: Vad är det för fel med att chatta - och vad skriver man till en människa som man aldrig träffat och som man förmodligen har noll gemensamt med? Och vad fasiken betyder "eftervärlden"?

Det börjar trevande. Ebba skriver om sin favoritmat och favoritfärg, och hon använder brevpapper med kattungar på. Phumeza kan inte bestämma sig för om det är töntigt eller gulligt, men det enda hon egentligen vill veta är hur många brev hon måste skriva innan projektet kan anses vara avslutat. 

Fast så händer det en sak. Ebba mysko granntant står och glor i mörkret och det verkar inte bättre än att hon vill mörda Ebba. Phumeza har också problem, och så börjar en djup vänskap byggas - i kuvert - över breddgraderna. 

Jag har skrivit den här boken tillsammans med min goda vän Anna Holmström Degerman. Hon bor i i Norrbyn i närheten av Hörnefors. Jag är i Johannesburg. Vi har träffats en gång i det verkliga livet, på mina föräldrars auktionsverk i Örnsköldsvik, för att vara exakt. Sedan har vi skrivit oräkneliga meddelanden till varandra, tyvärr inte i brev, men väl på messenger.  

Det märkliga är att boken bara rann ur oss. Eller ja, särskilt märkvärdigt var det nog för mig eftersom jag normalt sett skriver långsamt, ett ord i taget. Vi var ivrigt påhejade av Annas man Per, som sa att han aldrig hade känt sig så säker på en bok förut. Kort därefter gick Per bort i cancer. Han har en dedikation på försättsbladet, men han hann aldrig se det färdiga resultatet. 

Några månader senare, mitt i pandemin, drabbades min man Paul av en subdural hjärnblödning och fick göra två akuta operationer. I samband med det upptäckte läkarna att det inte var något som stämde med hans blodvärden. Prover visade att han hade cancer. 

Det har varit en svår tid, men zulusystrarna har hållit oss i handen. Kloka, eftertänksamma Ebba och Phumeza med all sin schutspatz. Recensenter har skrivit att boken är varm, angelägen och rolig. Och att de många illustrationerna av Elin Fagerström är fina (det är de!). Anna och jag hoppas förstås att Zulusystrar når ut till så många skolor och hem som möjligt. Så att Ebba och Phumeza får fortsätta att sträcka ut en hand till den som behöver.    

Zulusystrar är utgiven på Opal och finns både på bibliotek och i bokhandeln. På nätet kan man bland annat beställa den här: https://www.bokus.com/bok/9789172262256/zulusystrar/

Finns även som e-bok, ljudbok, på lättare svenska och i punktskrift. 

Följ Ebba och Phumeza på Insta.