Hatshepsut - prinsessan som blev kung

En tidig staty av Hatshepsut med kvinnliga former.
Kobran på huvudbonaden, symbolen för själva farao, är sönderslagen. 

Hatshepsut var en kvinna som blev kung och som regerade för ungefär 3500 år sedan (1479 - 1457 f.Kr). Det gick bra för Egypten under hennes tid vid makten. Hon initierade flera storslagna byggnadsprojekt och skapade nya handelsnätverk. Det rådde fred, tillväxten ökade och konsten blomstrade. Ändå blev nästan allt som tillskrevs henne vandaliserat eller totalförstört efter hennes död. En arkeolog som fann en grop i öknen med rester av Hatshepsut-statyer beskrev det som att de hade slagits i spillror i ett sorts heligt raseri. Den som vill försöka berätta Hatshepsuts historia får alltså leta här, bland skärvorna.
Det är ingen som med säkerhet kan säga om Hatshepsut var älskad eller hatad under sin tid som regent, men det är inte svårt att föreställa sig att många förfasade sig över själva idén om en kvinna på tronen eftersom farao per definition var en man, en son av guden Amun-Re.
Hatshepsut var förvisso inte den enda kvinnliga regenten i det forntida Egypten, men hennes föregångare hade bara gästspelat som förmyndare för en manlig släkting, oftast en son, som ännu var för ung att bli farao.
Enligt berättelserna var Hatshepsut sin far farao Thutmose den förstes favorit. Hon följde med honom i tjänsten och redan som 10-åring utsågs hon till guden Amun-Res maka. I denna roll var hon bland annat ansvarig för hans sexuella tillfredsställelse - som i förlängningen garanterade både den mäktiga gudens och själva universums fortsatta existens. Inget litet ansvar att lägga på ett barns axlar (för att nu inte tala om den moraliska aspekten). I de historiska texterna pratas det om statyer och rituella akter.
När Hatshepsut var 12 år dog pappa farao och hon blev då bortgift med sin halvbror Thutmose II. De fick dottern Neferure, och möjligtvis ännu en flicka som dog tidigt. Någon son och tillika tronarvinge lyckades de inte producera. När Thutmose II dog ungefär fyra år senare utsågs Thutmose III till regent, men han var bara ett spädbarn. Hans mor Iset var den som enligt seden skulle hålla ställningarna, men ansågs olämplig. De textfynd som har gjorts pekar på att hon inte var mycket mer än en "söt konkubin".
Nu steg Hatshepsut in på scenen och upp på tronen. Till en början tjänade hon som ställföreträdare för styvsonen och från den här tiden ses hon avbildad som en ung kvinna med späda axlar och bröst. Efter sju år utropade hon sig som farao och lät därefter avbilda sig själv som en man med muskulös bringa, smala höfter och lösskägg.
Hade hon tappat förståndet eller hade hon inget annat val än att anpassa sig? Makten var ju en man.  Hatshepsut gifte aldrig om sig och fick inte några fler barn. Somliga egyptologer anser att det är ett tecken på att hon var tvungen att göra upp med allt som förknippades med det feminina. Det ryktades dock om att Senenmut, bland annat chef för administrationen, var hennes hemlige älskare.
Utifrån detta är det lätt att luta åt att det måste ha varit hennes möjligtvis försmådde styvson Thutmose III som lät förstöra allt som hade med henne att göra. Han fick vänta i hela 22 år, fram tills Hatshepsuts död år 1458 fKr, på att bli farao. Men det finns inget som tyder på att Hatshepsut var den ondskefulla styvmodern. Bevisen talar för att hon skyddade Thutmose III och att de under hennes fem sex sista år vid makten samregerade. Thutmose III blev sedan själv en framgångsrik härskare som ytterligare expanderade imperiet, och som i vår tid fått smeknamnet "Egyptens Napoleon".
Kanske var det just Hatshepsut handlingskraft som var problemet? Att hon hade visat att kvinnor kan alldeles för tidigt - och att någon av de efterföljande faraoner ville säkra patriarkatet och sätta stopp för ambitiösa prinsessor och drottningar. Kanske sas det på stan i Heliopolis och Thebes att det var bättre på Hatshepsuts tid. Säkerligen en förödmjukelse i en tid då män alltid var starkast, och då kvinnor skulle tjäna och tillfredsställa, inte sitta på tronen. Tänk kränkt farao.

Det skulle dröja över 1400 år innan det forntida Egypten fick sin nästa stora kvinnliga regent, nämligen Cleopatra som också blev den sista faraon. Värt att notera i sammanhanget är kanske också att till exempelvis USA aldrig har haft en kvinnlig president och att Sverige hittills bara har haft manliga statsministrar.

Hatshepsut fick till slut betala ett dyrt pris. Att utrotas från historien var ett grymt straff i det dåtida Egypten, faktiskt det allra värsta. När ens namn raderades från gravkammaren - och historien - flög själen vilse, och chansen till evigt liv gick förlorad för alltid.

Summary in English:
Hatshep was a woman-king and a powerful pharaoh in the golden 18th dynasty. When she left she throne Egypt was a better place than when she ascended it. When other pharaohs sent armies, she sent trade expeditions. She averted chaos and raised her step son Thutmose III to be a successfull ruler. Still, most of her statues, depictions, texts and hieroglyphic name were destroyed after her death. Her story must be pieced together from thousands of broken fragments.

En sönderslagen Hatshepsut på Egyptian Museum i Kairo.
Jag och min dotter flankerar i ett Girl Power-försök.