Oriental City, Johannesburg

I det förra seklets början.

Ibland kallas Johannesburg för The Big Guava. Som, alltså, i New York och The Big Apple. Orsakerna är givna. Johannesburg är Afrikas största ekonomi, ett pulserande svart hjärta, försatt i ett ständigt kaos av rikedom, fattigdom, visioner och dystopi.

En smältdegel är det också. Världen är här. Afrika i innerstan, Hillbrow, Berea och Yeoville. Indien i Fordsburg och Mayfair. Kina i Cyrildene. Frankrike, Italien och Grekland i de norra förorterna.

På zuluspråket kallas Johannesburg även Kwadonga ziyaduma, staden där väggarna skallrar. (Fast ursprungligen har det inget att göra med vitaliteten och vibrationerna. Det är ett arv från guldåldern och gruvdriften. Under oss finns ett myller av gångar och håligheter. Metropolen är instabil. Nu och då rister det i väggarna. Vi har alla sprickor i våra hus.)

Igår morse åkte vi till Oriental City i Bruma, granne med ”kinesiska” Cyrildene (i korsningen mellan Ernest Oppenheimer Avenue och Marcia Street). Utbudet är stort och galet. Man måste vänja sig. Först går vi i snigelfart mitt i gångarna mellan butikerna. Sedan äter vi  nudelomelett och friterad glass. Därefter är vi redo att shoppa.

Med handen på hjärtat finns här en otrolig massa billigt skräp. Men ibland, ibland, kan man hittat något extraordinärt. Rätt kul är det också.

Bakom Oriental City ligger Bruma Lake, en konstgjord sjö med strandpromenad, med ett öppet intag från ett läckande avloppssystem. I början av 2000-talet dumpade en seriemördare sina offer här. Men det finns en kopia i miniatyr av Golden Gate-bron. Ett pluspoäng utdelas.  

Mycket kläder och mycket krafs.

Extraordinärt te.